Välj en sida

Föreläsningar som visas lördag 11/9

Kan också ses från 13/9 till 14/11 av er som köpt sådan biljett.

Klicka HÄR om du vill köpa biljett

Redan vid Göteborgs grundande 1621 fanns förslag på att tillåta judisk bosättning, men det dröjde till 1780 innan den förste juden slog sig ner i staden utan krav på konvertering. Sedan dess har judar successivt invandrat, organiserat sig i församlingsliv och på olika sätt haft stor betydelse för stadens ekonomiska och kulturella utveckling, bland annat i samband med Napoleonkrigen i början av 1800-talet och under stadens liberala storhetsperiod i slutet av samma sekel.

Carl Henrik Carlsson är fil dr i historia, för närvarande anställd som forskare vid Uppsala universitet med inriktning på svensk-judisk historia, tidigare även anställd vid Svenskt biografiskt lexikon och
Riksarkivet.
Som släktforskare medgrundade han och var under 10 år ordförande i Judiska släktforskningsföreningen i Sverige. Han är återkommande expert i TV-programmet ”Vem tror du att du är”.
Hans bok Judarnas historia i Sverige utkommer i oktober på Natur &
Kultur, och senare också en arkivguide Källor till judarnas historia i
Sverige, utgiven av Riksarkivet.

Läs mer om Carl Henrik på hans hemsida

Sonja är doktorand vid Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet, där hon arbetar med sin avhandling om kvinnors släktnamn i Böda och Borgholm 1860-1920. Hon är även universitetsadjunkt och undervisar vid institutionen. De senaste två åren har Sonja dock arbetat vid Institutet för språk och folkminnen (Isof), bl.a. som språklig rådgivare till Skatteverket i frågor rörande personnamn.

Läs mer

 

DNA kan vara till ovärderlig hjälp i många sammanhang. Men DNA måste alltid kombineras med annan information och tolkas. Det visar sig speciellt vid analys av ursprung. Resultatet är alltid beroende av hur analysen görs.

Om två personer delar DNA är de släkt. Om de inte delar DNA kan de vara släkt. Du delar till exempel DNA med högst en tredjedel av dina förfäder tio generationer tillbaka trots att alla är biologiska förfäder.

Rikard är doktor i medicinsk vetenskap och har arbetat med medicinsk forskning och DNA i 30 år. 2013 var han med och startade den första institutionen för klinisk DNA-sekvensering vid SciLifeLab i Solna. Rikard har forskat vid Karolinska Institutet, Uppsala Universitet, Kungliga Tekniska Högskolan, Ludwig Maximilian Universität (München) och Center for integrative Bioinformatics (Wien). Forskningskarriären inleddes med genetiska studier av njurcancer och fokuserade på kromosomala förändringar på kromosom 3.

2017 sammanfattade Rikard sina kunskaper om DNA i boken ”DNA – kunskapens källa”, där han gick igenom allt från genetiskt arv, egenskaper, sjukdomar, kriminalteknik och det som måste till för att en DNA-analys ska kunna ge svar.

HÄR kan du läsa innehållsförteckning och förord.

Du kan köpa boken från Fundo förlag

Just nu 50% rabatt med följande rabattkod: sfd2021 (Gäller t.o.m. sista september 2021.)

I ArkivDigital hittar man grunden till sin släktforskning, kyrkböckerna. Men när man har släktforskat ett tag vill man hitta mer om sina förfäder och släktingar. I detta föredrag gör vi några nedslag bland ArkivDigitals 89 miljoner bilder och tittar på exempel på andra källor som kan ge mycket ny och spännande information. Släktforskaren är nyfiken och bland detta är att titta i andra handlingar än de man är van vid.

Niklas Hertzman har släktforskat i långt mer än halva sitt liv och brinner för att göra det lättare att hitta i arkivens handlingar. Niklas är en omtyckt och efterfrågad föredragshållare både när det gäller traditionell släktforskning och DNA.Niklas kan du lyssna på båda dagarna – men observera att det är olika föreläsningar han presenterar.

Anna-Lenas föredrag blir en guide till att hitta personer som utvandrade till Amerika och deras nu levande ättlingar. Det blir en resa genom källmaterialet från husförhörslängden i Sverige till telefonkatalogen i USA. Mitt fokus blir de nya resurser som de senaste åren gjort emigrantforskandet så mycket lättare.

Anna-Lena har släktforskat aktivt sedan 1970-talet och även varit kursledare under många år. Hennes specialinriktnng har varit emigration där hon hållit föreläsningar runt om i Sverige och i USA.

Anna-Lena var före pensioneringen anställd hos Sveriges Släktforskarförbund, där hon jobbat med Emibas, Sveriges dödbok, Gravstensinventering, kursledarkurser mm.

Numer har hon egen släktforskarverksamhet i Hössna, Ulricehamn.

 

Var det verkligen så, att kyrktagning var en tradition som handlar om tacksamhet?

Enligt tredje mosebok så är ju en kvinna oren när hon fött barn och då särskilt om hon fått ett flickebarn. Då skulle hon ju inte umgås med andra människor under 80 dagar.

Kaj försöker reda ut vad traditionen egentligen innebar både ut kyrkans perspektiv men också vad allmänheten trodde.

Kaj Jensen arbetar som utvecklare i Kungsbacka kommun och har tidigare varit chef på miljökontoret. I sin ungdom läste han teologi och har tjänstgjort flera år inom frikyrkan. Han är medlem i GöteborgsRegionens Släktforskare.

Han har besökt flertalet släktforskarföreningar i landet för att hålla föredrag om Nattmännen i Danmark som dominerar i hans farmors anor.

Kyrktagning stöter man på i kyrkoböckerna, men det finns en vid uppfattning om vad detta innebar. Kaj redovisar i föredraget både kyrkans officiella hållning men också den allmänna uppfattningen, traditionen och seder som fanns lokalt hos allmogen.

 

Att släktforska i Göteborg kan innebära huvudbry för såväl nya som erfarna släktforskare. I presentationen ”Släktforskning i Göteborg – egenheter och hjälpmedel” ges en kortfattad översikt över källäget, exempel på några vanligt förekommande egenheter som man kan råka på, samt förklaringar och tips på sökvägar för att komma vidare i forskningen.

Du kan ladda ner kompletterande material till Malins föreläsning på denna sida.

Malin Juvas är Arkivarie på Riksarkivet Landsarkivet i Göteborg.

Att släktforska i Göteborgsförsamlingarna kan ibland vara utmanande. Det beror bland annat på att församlingsförändringarna varit många under stadens nu 400 år långa historia, där de olika församlingarna med sina egna särarter och sätt att sköta sin bokföring efterlämnat ett i viss mån skiftande källmaterial. Av stor betydelse är också att församlingarna fram till 1883 inte var territoriellt indelade, att flera församlingar istället för husförhörslängder förde personalförteckningar och att det under en lång tidsperiod inte upprättades några mantalslängder.
I presentationen ges en bakgrund med översiktlig församlingshistorik, exempel på några vanliga problem man kan råka på och tips på sökvägar för att komma vidare i forskningen.

https://riksarkivet.se/goteborg

LarsOlof (f 1946) var i många år intendent vid Göteborgs Stadsmuseum
med speciell uppgift att leda och hantera dess arkiv. Det innebar
bland annat att förse många forskare och bokproducenter inom ämnet
Göteborgs historia med lämpliga illustrationer, hämtade ur museets
rika bildsamlingar.

Han håller i dagsläget på att slutföra sitt arbete i en kommande bok
om officerare m fl i SOIC, med titeln ”Sjöfarare och superkargörer:
personal och personer i och omkring Svenska ostindiska kompaniet
1730-1815″. Arbetet omfattar ca 1700 kortbiografier över personer i
kompaniet och blir en syntes av drygt 20 års arbete i ämnet. Fokus har
förutom de rent personhistoriska uppgifterna mycket legat på
presentation av museiföremål inom områden som porträtt, porslin och
olika dokument – av vilket mycket tidigare inte är publicerat.

LarsOlof är vice ordförande i Göteborgs Hembygdsförbund och GöteborgsRegionens Släktforskare.

Presentasjonen tar sikte på å gi en overfladisk gjennomgang av den skogfinske migrasjonen sett med genealogens glasögon. Jeg legger vekt på hva som skiller skogfinsk kultur, migrasjon og genealogi fra majoritetssamfunnet. Først starter jeg med historisk bakgrunn i Finland. Deretter fortsetter jeg med flyttingen til Skandinavia og migrasjonen her, før jeg avrunder med en del om videreflyttingen til Nya Sverige.

Presentationen syftar till att ge en översiktlig genomgång av den skogsfinska migrationen sett med släktforskarens glasögon. Jan lägger vikt på vad som skiljer skogsfinsk kultur, migration och släktforskning från övriga samhället. Jan startar först med en historisk bakgrund i Finland. Därefter fortsätter han med flytten till Skandinavien och migration hit, innan han avrundar med en del om flytten till Nya Sverige.

Jan har specialiserat sig på skogsfinsk släktforskning med fokus på perioden 1600 – 1821. Han har släktforskat sedan 1991 och skrivit släkthistoriska artiklar med skogsfinskt tema i över 20 år.

Han tog år 2009 initiativet till att starta det skogsfinska DNA-projektet, och har aktivt använt det nya verktyget. Jan är styrelseledamot i Norsk Slektshistorisk Forening, ordförande i Skogsfinsk Genealogi och norska avdelningen av Solør-Värmland Finnkulturforening samt deltar aktivt i nätverket FINNSAM.

Prosjektet, som startet i 2009, er en fortsettelse av et årelangt arbeid med å identifisere flere skogfinner med deres finske slektsnavn. DNA-tester er et viktig kilde til dagens kunnskap om skogfinsk genealogi og migrasjon.

Presentasjonen går gjennom målsetningen med prosjektet og hvorfor det ble startet, før vi går gjennom hvordan vi jobber. I siste del viser Jan en del eksempler.

Projektet, som startade 2009, är en fortsättning på många års arbete med att identifiera flera skogsfinnar med deras finska efternamn. DNA-tester är en viktig källa till dagens kunskap om skogsfinsk släktforskning och migration.

Presentationen får igenom målsättningen med projektet och varför det startades, innan Jan går igenom hur de jobbar. I den sista delen av presentationen visar Jan en del exempel.

Jan ersätter Niclas Persson Tenhuinen som föreläsare.

Jan har specialiserat sig på skogsfinsk släktforskning med fokus på perioden 1600 – 1821. Han har släktforskat sedan 1991 och skrivit släkthistoriska artiklar med skogsfinskt tema i över 20 år.

Han tog år 2009 initiativet till att starta det skogsfinska DNA-projektet, och har aktivt använt det nya verktyget. Jan är styrelseledamot i Norsk Slektshistorisk Forening, ordförande i Skogsfinsk Genealogi och norska avdelningen av Solør-Värmland Finnkulturforening samt deltar aktivt i nätverket FINNSAM.

P

Erik Petzell är docent i nordiska språk och forskningsarkivarie vid Institutet för språk och folkminnen (Isof) i Göteborg.
Hans forskning rör grammatisk variation i både äldre svenska och sentida dialekter. Han ägnar sig också åt digitalisering och digital förädling av Isofs äldre dialekt-samlingar.

Institutet för språk och folkminnen

BERNADOTTEÄTTLINGAR är ett illustrerat föredrag om Jean Baptiste Bernadottes och Désirée Clarys efterkommande intill våra dagar. Vi besöker ättlingar inte bara i Sverige, Norge och Danmark utan också i Tyskland, England, Belgien, Luxemburg och många andra länder och från alla olika samhällsklasser och yrkesgrupper.

Ted Rosvall, Falköping, har släktforskat sedan barnsben och var 2000-2008 ordförande i Sveriges Släktforskarförbund. Ted medverkade under många år i TV-serien ”Vem tror du att du är?” samt i flera andra släktforskningsprogram.
Han har givit ut en rad böcker, bl.a. Emigrantforskning, Emigrantforska på Nätet, Bernadotteättlingar, Svenska Kvinnor och Svenskamerikaner samt kåserisamlingarna Teds Tankar och Teds Bloggar.

Läs mer om Ted

Ditt DNA bär på mängder av släktspår. Men hur gör du för att följa spåren? Med tre verkliga exempel visar Peter Sjölund hur du steg för steg kan spåra DNA-bitar till rätt del av släkten. På så sätt kan du kolla om din släktforskning är korrekt, hitta okända släktingar och till och med ta reda på från vilka anor du ärvt din ögonfärg.

Sveriges meste DNA-släktforskare, som skrivit flera böcker i ämnet och som hjälpte polisen lösa dubbelmordet i Linköping.

Peter Sjölund kan du lyssna på båda dagarna – men observera att det är olika föreläsningar han presenterar.

petersjolund.se