Välj en sida

Föreläsningar som visas söndag 12/9

Kan också ses från 13/9 till 14/11 av er som köpt sådan biljett.

Klicka HÄR om du vill köpa biljett

Åren 2013–2018 pågick det storskaliga arkeologiska undersökningar i Gamlestaden i Göteborg. Projektet gick under namnet Staden Nya Lödöse – staden under Gamlestaden. Undersökningarna inkluderade, bland annat, det medeltida/tidigmoderna Nya Lödöses kyrkogård.

Detta föredrag kommer att fokusera på resultaten som den osteologiska undersökningen av skelettmaterialet kommit fram till. Genom detta får vi en liten inblick i människornas livsöden i staden Nya Lödöse.

Cathrine jobbar som osteolog och arkeolog på Rio Göteborg Natur- och kulturkooperativ och har arbetat inom det uppdragsarkeologiska projektet Staden Nya Lödöse sedan 2013.

Astrid jobbar som osteolog och arkeolog på Bohusläns museum och har arbetat inom det uppdragsarkeologiska projektet Staden Nya Lödöse sedan 2015.

Staden Nya Lödöse – Västsveriges största stadsarkeologiska undersökning

Bohusläns museum

Forskningsprojektet Göteborgs-Emigranten avvecklas efter nästan 40 år. Verksamheten drivs nu vidare av GöteborgsRegionens Släktforskare, som kommer att distribuera befintliga cd-skivor och forskningsrapporter; anordna emigrantforskningskurser; komplettera passagerarlistor till USA och kyrkböckernas uppgifter om migranter; samt delta i utvecklingen av internetdatabasen EmiWeb.

Ewert är en pensionerad fordonsingenjör, släktforskare sedan 60 år och migrantforskare sedan 20 år. Han bedriver även industrihistorisk forskning.

Ewert arbetar för närvarande med en bok om Släkten Arvidsson från Rommele.

Kontakt Ewert Arwidsson

Lars är föreningen Sverigekontakts generalsekreterare sedan 2010. Han har tidigare arbetat som rektor både i Sverige och utomlands och som svensk lektor i Japan och Kina.

Lars har dessutom arbetat ett antal år inom näringslivet, främst inom det medicintekniska området.

Till Sverigekontakt

 

Thomas Fürth tar oss på en spännande resa genom släktforskning med exempel från olika länder i skilda världsdelar. Du får veta hur du först söker efter uppgifter i svenska arkiv, sedan hur du går tillväga för att ta reda på information om släkten i det gamla hemlandet. Det har aldrig varit så lätt som idag att släktforska utanför Norden.

Digitaliseringen av arkiv och internet har gjort källor lätt tillgängliga. Vad som förr nästan var omöjligt och i vilket fall som helst krävde resor och språkkunskaper kan lätt göras hemifrån. Förr fick man lita till professionella släktforskare i aktuella länder.

Nu kan man själv leta i kyrkböcker och folkräkningar från 1900-tal till tidigt 1700-tal och ibland ända bak till 1500-talet. Alltfler statliga arkiv jorden runt digitaliserar sina gamla handlingar och gör de tillgängliga över nätet. De stora släktforskningssajterna har ett stort utbud av indexerade källor. Google translate underlättar för den som inte har aktuella språkkunskaper och andra digitala verktyg ger kunskaper i historia, geografi och att tolka äldre dokument och gammal skrivstil på olika språk. Sociala medier har specialgrupper där man kan få råd och tips.

THOMAS FÜRTH, Stockholm. Född 1947. Docent i historia. Senior rådgivare vid Kairos Future AB. Styrelseordförande i Genealogiska föreningen och Judiska släktforskningsföreningen i Sverige. Tidigare publicerat artiklar bl.a. i Släktforskarnas årsbok, Släkt och Hävd, Svensk Genealogisk Tidskrift och Avotaynu – The International Review of Jewish Genealogy. Författare till böckerna Släktforska utanför Norden (2019) och Judisk släktforskning (2020).

Thomas Fürth
Genealogiska föreningen
Judiska släktforskningsföreningen i Sverige
Avotaynu- The International Review of Jewish Genealogy 

Göteborgs historia är nära knuten till sjöfarten och handeln. Föreläsningen berättar i stora drag om hur staden kom att placeras vid älven och vilka varor som var viktiga inom handeln och framväxten av storindustrier och varv. I dag presenteras Göteborg som en ”kunskapsstad” eller en ”evenemangsstad”, men hamn- och industristaden finns kvar även 2021 tillsammans med en växande tjänstesektor

Per Hallén är fil dr i ekonomisk historia och anställd som universitetslektor vid avdelningen för ekonomisk historia vid institutionen för ekonomi och samhälle, Handelshögskolan i Göteborg.

Han har bland annat bedrivit forskning kring Göteborgs historia med fokus på handel, sjöfart, kreditmarknaden , fisket samt stadens rekreationsområden. Det har under åren blivit 13 böcker, bokkapitel och artiklar som på något sätt berör Göteborg. 

Varje höst, och vissa år även under sommaren, ges kursen i Göteborgs ekonomiska och sociala historia.

Historiskt har det skett ett antal utvecklingssteg där tillgänglighete till materialet släktforskaren använder ökar. Just nu ökar vi i ArkivDigital ytterligare med att göra sökbara register till handlingarna. Under föredraget tittar vi på hur du kan få hjälp med sökingångar och slippa bläddra igenom tusentals sidor för att hitta rätt. Du kommer även att få se det snabbaste sättet som finns att bygga ett släktträd genom att bara klicka i ArkivDigital.

Niklas Hertzman har släktforskat i långt mer än halva sitt liv och brinner för att göra det lättare att hitta i arkivens handlingar. Niklas är en omtyckt och efterfrågad föredragshållare både när det gäller traditionell släktforskning och DNA. Niklas kan du lyssna på båda dagarna – men observera att det är olika föreläsningar han presenterar.

Karl-Magnus Johansson är arkivarie vid Riksarkivet i Göteborg där han ansvarar för arbetet med att främja kunskap om arkiven.

Han är författare till en rad arkivvetenskapliga och populärhistoriska artiklar och har sedan början av 2020 arbetat med ett projekt som tillämpar ny AI-teknik i kombination med kunniga deltagare från allmänheten.

Landsarkivet i Göteborg

Ola Larsmo, f. 1957, författare.  Han har skrivit bl a ”Swede Hollow” om svenska, bortglömda emigranter och ”Översten” om svenske Knut Oscar Broady som blev överste i Nordstatsarmén under USAs inbördeskrig.

Läs mer om Knut Oscar Broady

Maria har en medicine doktorsexamen (2014) från Uppsala Universitet Hennes specialisering är gallt DNA och rättsgenetik med fokus på släktmarkörenena på Y-kromosomen och på mitokondrien.

I Nederländerna och Brasilien fördjupade hon sig i den rättsgenetiska delen och i Kanada gjorde Maria en djupdykning i analyser av gammalt DNA.

I många år utförde hon också mitokondrie DNA-analyser åt polisen på Uppsala Universitet och undervisade i rättsgenetik, både i Uppsala och Kanada.

Forskningsprojekten Maria har deltagit i och deltar i grundar sig ofta på genetiskt material från äldre arkeologiska samlingar. De metoder som används för att ta fram olika sorters DNA-profiler kan senare eventuellt tillämpas på DNA-analyser i polisutredningar. Hon har särskilt intresserat sig för svåranalyserade prover och gamla DNA- prover. Der är lärdomarna från forskningen på dessa två sortes prover som Maria kommer att berätta om.

 

Ted Rosvall, Falköping, har släktforskat sedan barnsben och var 2000-2008 ordförande i Sveriges Släktforskarförbund. Ted medverkade under många år i TV-serien ”Vem tror du att du är?” samt i flera andra släktforskningsprogram.

Han har givit ut en rad böcker, bl.a. Emigrantforskning, Emigrantforska på Nätet, Bernadotteättlingar, Svenska Kvinnor och Svenskamerikaner samt kåserisamlingarna Teds Tankar och Teds Bloggar.

Ted Rosvall kan du lyssna på båda dagarna – men observera att det är olika föreläsningar han presenterar.

Läs mer om Ted

DNA-släktforskning revolutionerar polisens möjligheter att lösa grova våldsbrott. Peter löste dubbelmordet i Linköping, som varit olöst i 16 år, men nu har metoden stoppats i Sverige. Samtidigt fortsätter DNA-släktforskare att lösa hundratals fall i USA. Peter berättar om hur det går till att hitta en mördare med DNA-släktforskning. Hur ser framtiden ut? Finns det etiska problem med att polisen får tillgång till släktforskarnas DNA-databaser?

Sveriges meste DNA-släktforskare, som skrivit flera böcker i ämnet och som hjälpte polisen lösa dubbelmordet i Linköping.
Peter Sjölund kan du lyssna på båda dagarna – men observera att det är olika föreläsningar han presenterar.

Till Peter Sjölunds hemsida

I detta föredrag presenterar Karl Vesterberg bokprojektet ”Göteborg 1713: en visuell mikrohistoria” som han genomfört i samarbete med Riksarkivet i Göteborg. Presentationen fokuserar på den metodologiska betydelsen av människor och deras namn för att göra historia i bild.

Under början av 1700-talet skapades många av källmaterialen som varit viktiga för Göteborgs äldre historia. Men hur villkorar dessa källor förutsättningarna att gestalta den tidigmoderna staden i bild?

Karl Vesterberg är bildkonstnär och doktorand i historia vid Lunds universitet.